lördag 21 december 2013

Rätten till stöd och service

Förarbetena till LSS och LASS motiveras införandet av rätten till personlig assistans. Där är just självbestämmande och inflytande viktiga skäl till införandet av en rätt till personlig assistans.

I propositionen stöd och service till vissa funktionshindrade anför det föredragande statsrådet:
Som jag nyss framhållit skall den nya lagens insatser vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Jag anser att den enskilde kan ges mycket goda möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation om stöd och hjälp kan lämnas i form av personlig assistans och anordnas på det sätt som den enskilde finner bäst.

Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges.

Det föredragande statsrådet berörde också den enskildes rätt att välja assistansanordnare:
För att säkerställa den enskildes inflytande över insatsen och förstärka valfriheten anser jag att den enskilde skall kunna välja mellan att få insatsen genom kommunens försorg eller att få ett ekonomiskt bidrag för att själv anställa assistenten eller för att anlita någon annan,  t.ex. ett kooperativ eller annat fristående organ, som arbetsgivare.

Det ursprungliga förslaget till personlig assistans utarbetades av 1989 års handikapputredning. Personlig assistans hade inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten under 1980-talet. 

Denna form av personligt utformat stöd fanns emellertid inte i alla kommuner, vilket skapade lokala olikheter i stödet till personer med likvärdiga behov.

För att ge samma möjligheter till personlig assistans och för att förbättra självbestämmandet, inflytandet, valfriheten och kontinuiteten i stödet till vissa funktionshindrade, föreslog utredningen en lagfäst rätt till biträde av personlig assistent för personer som till följd av stora funktionshinder behövde det.

onsdag 4 december 2013

Om Straffrättsligt ansvar

En assistent har ett straffrättsligt ansvar och kan dömas för olika slags brott begångna i tjänsten. Dessutom kan en sådan överträdelse leda till en varning eller uppsägning och i värsta fall avsked. 

När en personlig assistent snattar matvaror i ett kylskåp hos en brukare eller tar pengar eller andra föremål är detta sannolikt i många fall tillräckligt för uppsägning eller avsked.


Dessutom har varje arbetsgivare rätt att i dessa fall polisanmäla brott som riktar sig mot den egna verksamheten, d.v.s. mot brukaren. På samma sätt kan fysiska och psykiska hot mot en brukare i vissa fall vara brottsliga och därmed kunna polisanmälas.

I många av dessa fall väljer sannolikt en arbetsgivare att utreda en sådan händelse ordentligt och då även tala med assistenten själv.

Några andra brott som en assistent kan dömas för i sin anställning är brott mot tystnadsplikt och mutbrott.

Och en personlig assistent har faktiskt dömts i domstol för ett tystnadspliktsbrott. Ett brott mot tystnadsplikten kan som mest ge ett år fängelsestraff men normalstraffet är dagsböter, ofta förenat med
ett skadestånd.

Mutbrott är sannolikt ovanliga inom LSS, d.v.s. att en assistent får en gåva av en brukare eller dennes nära anhöriga för att göra en extra bra insats för brukaren.

En vanligare situation är sannolikt den där en assistent i efterhand får en stor gåva av en brukare som tack för utfört arbete.

En personlig assistent lär känna en brukare under flera års arbete. Mellan dessa båda uppstår en nära och förtroendefull vänskapsrelation. När brukaren avlider visar det sig att han testamenterat en del av sin förmögenhet till assistenten.

I liknande fall inom äldreomsorgen har testamentet ogiltigförklarats av domstol. Sannolikt skulle den avlidnes vilja även i ovanstående exempel kunna ifrågasättas om testamentet prövades i domstol.

Eftersom lagstiftningen är strängare i kommunal verksamhet än i enskild är det möjligt att domstolen skulle se mer generöst på testamentets innehåll i privat assistansverksamhet.

Slutsatsen är dock att varje assistent måste förstå att man i sitt arbete ofta befinner sig i ett överläge gentemot en funktionshindrad person som för sin livsföring är beroende av assistenten