torsdag 13 februari 2014

Vägar till ett bättre assistansbolag

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, vanligtvis förkortat till LSS, trädde i kraft den 1 januari 1994. 

Det unika med lagen var att den samlade 10 insatser för personer med funktionsnedsättning under ett och samma ramverk.

LSS är en så kallad "rättighetslag" och ger under vissa förutsättningar personer med funktionsnedsättning rätt till olika insatser för stöd och service.

Målsättningen
Målsättningen med lagen är att främja delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor och på det hela taget att den enskilde individen får möjlighet att leva som andra.

I och med LSS är också individen fri att välja vilken assistansanordnare som sköter ansvaret för den personliga assistansen. Något som låter bra i teorin, men som i praktiken är mindre enkelt att genomföra.

För precis som nämnt är LSS en rättighetslag vilket innebär att den är frivillig för individen att praktisera och bygger på att den enskilde själv ansöker om vård, bistånd eller insatser. Dilemmat med detta är att för ett barn, en individ med utvecklingsstörning eller demens så kan det vara svårt, för att inte säga omöjligt, att själv kräva sina rättigheter - och man är då utlämnad till sina anhörigas välvilja att hitta ett bra assistansbolag.



Missnöje med sitt assistansbolag
Nu är inte heller detta ett generellt problem. Men det är i alla lägen viktigt att lyfta fram individens rätt att välja själv, och här tror jag det finns aspekter som går att förbättra.  Exempelvis finns det undersökningar
som pekar på att ett flertal funktionshindrade är mer eller mindre missnöjda med sina assistansbolag.

(Siffror visade att 36% av femhundra tillfrågade brukade svarade att de "ofta kände ett missnöje med hur deras assistansbolag skötte den personliga assistansen".)

Och som därför gärna skulle byta till en annan anordnare. Men som, för att de inte vet hur de ska gå tillväga - och knappast kan fråga personalen på sitt befintliga assistansbolag - blir kvar i samma missnöje, år efter år.

Följdfrågan blir förstås om det finns något enkelt sätt att byta assistansbolag på?
Och ja, det finns det faktiskt. Om man tar kontakt med en assistansförmedling, såsom assistansformedlaren.se. Detta är just en förmedling av tjänster, vilket innebär att den fungerar som en mellanhand mellan den som är i behov av assistans - och assistansbolaget.



Ur brukarperspektivet finns det flera positiva saker med att använda en assistansförmedling. Dels är det enkelt. Man lämnar bara sina kontaktuppgifter och önskemål, exempelvis i ett formulär på assistansförmedlingens hemsida, och sedan är det upp till förmedlingen att ta fram relevanta förslag på assistansbolag.

Om det skulle visa sig att man blir intresserad av något förslag - ja, då får man även hjälp med att boka ett möte med assistansbolaget, och eventuellt allt annat som kan uppkomma om man i slutändan bestämmer sig för byta.

söndag 9 februari 2014

Om Independent Living-rörelsen

Independent Living-rörelsen startades i Kalifornien tidigt på 1970-talet av några personer med omfattande funktionsnedsättningar som behövde assistans i det dagliga livet. 

De betraktade sig som en medborgarätts- och självhjälpsrörelse, inspirerade av de svartas och andra gruppers kamp för lika rättigheter.

Internationellt bidrog rörelsen senare även bland annat till FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning, det paradigmskifte från patient till medborgare som konventionen innebär, dess språkbruk och framförallt till Artikel 19 som handlar om rätten till att leva ett självbestämt liv.

Lokalt arbetade Independent Living-rörelsen i självhjälpsgrupper, som snart skulle spridas över hela USA och även till andra världsdelar.

Ett exempel på arbetssätt är "peer support"-möten för ömsesidigt kamratstöd, där enbart människor med funktionsnedsättningar träffas. Under dessa möten delar deltagarna information, tips och knep, erfarenheter och insikter för att stödja och lära av varandra.

På så sätt kan deltagarna dra nytta av andras misstag och framgångar, exempelvis när det gäller att anställa och anvisa sina assistenter.

Ett annat syfte med dessa möten är att deltagarna ska komma underfund med hur de internaliserar omgivningens subtila överbeskydd och myndigförklarande, se hur fördomarna lätt kan bli självuppfyllande profetior och slutligen uppmuntra och stödja varandra i förändrings- och befrielseprocessen.

Peer support hjälper oss förstå att vi inte är ensamma med våra problem,att "det är inget fel på oss" och att vi kan stödja varandra i att ta mer ansvar för våra liv och ta vår plats i familjen och samhället.

Enligt Independent Living-rörelsen måste vi först ställa krav på oss själva. Vi kan inte kräva av andra att se oss som människor vars liv är lika mycket värda som andras och som vanliga medborgare med samma behov av respekt, erkännande och kärlek — om vi inte själva gör det.